Vist känns de fördjävligt, men på ett sätt ändå bättre. Att få raka svar, vare sig de är dom svaren man vill ha eller inte - Så är ett svar alltid bättre än att gå runt och fundera. Nu slipper jag fundera, vist svider de - Men jag slipper fundera mera. Just nu så kliver jag egentligen bara upp, sen blir dagen vad den blir. Har tappat min lilla gnista - Jag längtar till semestern. Jag har aldrig ens tagit semester förr, som max har jag varit ledig i nio dagar. Har blivit en hel del promenader på senaste tiden - Soft som bara den! Idag äre den 14 Juni, ett speciellt datm - Fast inte i år.

Du är Fin.

Idag lyckades jag faktiskt försova mej, men var på plats 5 minuter försent - Händer även den bästa ;) Har blivit rätt mycket jobb nu senaste månaderna, men midsommarveckan + festivalveckan - Kommer bli tungat! Men de ska bli riktigt roligt att jobba! Det är kul när de är speciella helger. Fortfarande så analyserar jag lite allt som hänt - Okey jag analyserar sönder de varje minut! Har som sjukt svårt att släppa allt detta - Jag kanske tog de hårdare än vad jag trodde. De kommer bli bra, de kommer gå över - De hjälper inte att ens tänka så. Sitter här och vaktar lite, bilen är svin kall men jag är inte så trött. Fredag idag och jag jobbar ett mördar pass - Uppdelat på flera jobb som vanligt. Idag är de så att jag börjar 05.00 och slutar 04.00 - Men som sagt kul som fan!

De slog mej imorse, att jag har alltid massor att göra - Men de blir fan inget gjort. Och jag har massor jag vill göra - Men de blir heller aldrig gjort. Ibland undrar jag hur jag ens hinner med det jag verkligen gör - Vart tar tiden vägen? Jag vill så mycket och jag kommer på nya saker jag vill hela tiden - Så listan är lång. Men ändå tycks jag inte kunna bestäma vad jag ska göra först, för jag vill allt lika mycket. Och jag vet att jag analyserar allt till minsta detalj - Vilket stör mej otroligt mycket. De spelar ingen roll hur mycket man tänker vrider och vänder. Misstag kommer man alltid att göra och jag vill tro att man lär sig något utav dom.

...

Ibland så väljer jag fel, jag går höger istället för vänster. Oftast så gåre bra, för allt löser sig och allt gör över - De tar bara olika lång tid. Men just nu, så känns de inte riktigt som att de kommer lösa sig, eller gå över. Just nu iaf. Men, jag får stå mitt kast. Jag hade kunna välja vänster för länge sen om jag hade vela, men jag ville inte de då. Men så klart vill jag det nu - Nu när de är försent. Och de är helt mitt eget fel. Vist de kommer garanterar bli bra och garanterat gå över - absolut. Men jag kommer alltid få leva med att jag valde fel - Totalt fel. De hade kunna bli så bra, men jag var rädd - Livrädd. Det är jag fortfarande. Jag har iaf lärt mej något av detta, om man nu verkligen ska försöka gräva fram något bra med detta. Gör, bara gör tänk inte så djävla mycket - Chansen kanske inte kommer igen. Jag kan sitta å ångra det tusen gånge om, men vad hjälper de? Jag står helt enkelt för att jag valde fel, och de får jag leva med resten av mitt liv. Känns värre nu än vad de gör om ett år. Så kan de gå i livet helt enkelt.